Meny

Kända risker vid läkemedelsbehandling


Användning av läkemedel är en av de vanligaste bidragande orsakerna till vårdskada.

Utmaningarna som beskrivs på föregående sida bidrar till en ökad risk för fel vid läkemedelshantering till barn jämfört med andra åldersgrupper. På större regionkliniker inom barnsjukvården rapporteras det omkring 500 läkemedelsrelaterade avvikelser årligen, av dessa är en mindre andel allvarliga händelser. Sannolikt underrapporteras avvikelser varför det verkliga antalet är svårt att uppskatta.

Det finns flera identifierade riskområden vid läkemedelsbehandling till barn som kan leda till allvarliga konsekvenser som exemplifieras nedan. Risker kan vara olika stora för olika läkemedel. Det är angeläget med samlad kunskap för hur man ska bedöma och hantera dessa risker samt arbeta förebyggande. Under ytterligare material ges exempel på problem samt förslag till riskskattning inklusive åtgärder för några läkemedelsgrupper.

 

Några kända risker vid läkemedelsbehandling till barn.

A. Potensfel

  • Då dosen räknas i milligram (mg) men ordinationen sker i milliliter (ml), speciellt för en koncentration på just 10 mg/ml.
  • Vid förvillande lika koncentrationer av samma läkemedel, till exempel 50 mg/ml och 5 mg/ml.
  • När en stamlösning behöver spädas i fler än ett steg.
  • När en läkemedelsförpackning innehåller en total mängd som motsvarar en skadlig dos för barn.

B. Läkemedel med smalt terapeutiskt intervall

  • Substanser som kräver koncentrationsbestämning i blod.
  • Doseringsnoggrannhet är avgörande.
  • Innebär stor risk för läkemedelsbiverkningar vid överdosering, eller utebliven effekt vid underdosering.

C. Förväxlingsrisk

  • Läkemedel eller förpackning som har liknande utseende (Look-A-Like).
  • Läkemedel eller förpackning som har liknande namn (Sound-A-Like).
  • Det finns kända läkemedelsförväxlingar, till exempel mellan isotona och koncentrerade elektrolytlösningar.
  • Vid restsituationer kan ersättningsläkemedlet ha till exempel annat namn eller annan förpackning, styrka eller enhet för koncentration.

D. Avsaknad av barnberedning

  • Lämplig styrka eller dos kan saknas, vilket leder till att läkemedel till exempel måste delas/spädas.
  • Lämplig beredningsform kan saknas, vilket kan leda till att befintlig beredningsform ges via en annan administreringsväg än den avsedda.

E. Arbetsmiljö

  • Stress och störningsmoment.
  • Ovan personal och/eller personal med otillräcklig kompetens om ordination eller annan hantering av läkemedel till barn.

F. Risk vid ordination

  • IT-system som inte är barnpassade.
  • Handskrivna läkemedelsordinationer i pappersjournal.
  • Läkemedelsordination sker i flera olika journalsystem.
  • Informationsöverföring vid vårdens övergångar, från barn- till vuxenvård och mellan olika barnkliniker.
  • Bristfällig läkemedelsinformation till vårdnadshavare/barnet, framför allt vid utskrivning.

Sida 13 av 66